Omans enväldige sultan Qabus ibn Sa’id har regerat landet sedan 1970 då han kom till makten genom en palatskupp mot sin egen far. Sedan dess har han strävat efter att modernisera det omanska samhället, något som dock inte inneburit demokratisering av landet. Först i början av 1990-talet kunde ett litet steg i demokratisk riktning skönjas. Qabus ersatte då landets maktlösa konsultativa församling med ett nytt konsultativt råd, majlis ash-shura, vars medlemmar skulle utses av en liten grupp utvalda medborgare. 1996 införde sultan Qabus för första gången i landets historia en skriven grundlag. I den slogs fast att Oman skulle ha ett parlament med två kamrar: underhuset majlis ash-shura och överhuset majlis ad-dawlah.

År 2000 infördes direkta val till underhuset, men bara en tiondel av medborgarna fick rösta. För första gången valdes två kvinnor in i parlamentet, som utökades till 83 platser. I mars 2003 utnämndes en kvinnlig minister – den första i arabstaterna kring Persiska viken.

I valet i oktober år 2003 fick för första gången alla omanska medborgare – även kvinnor – över 21 år rösta på kandidater till det rådgivande underhuset. Valdeltagandet var dock högst 30 procent. Två kvinnor blev invalda i rådet.

I början av 2005 greps nästan hundra personer, anklagade för att ha planerat att genom en statskupp återupprätta imamatet, en islamisk stat. 31 av de gripna dömdes till fängelse i upp emot 20 år, men de benådades senare av sultan Qabus.

Nästan 390 000 medborgare hade registrerat sig inför valet till underhuset i oktober 2007, antalet kandidater var 632, varav 21 kvinnor. Antalet platser i underhuset utökades till 84. Till skillnad från 2003 tilläts nu kandidaterna att sätta upp valaffischer med sina porträtt och politiska slagord på. Valresultatet visade att ingen kvinna vann någon plats denna gång.