En bild på ett hotell sett från vattnet i Sharm el Sheikh

Indien

Kastsystemet i Indien


Även om kastsystemet aldrig har erkänts i den indiska författningen – och trots att det sakta håller på att luckras upp bland medelklassen i städerna – bestämmer det i stor utsträckning fortfarande indiernas sociala, politiska och yrkesmässiga tillhörighet.
 
Sanskrit och de moderna indiska språken har två ord för ”kast”: varna, som betyder färg, och jati, som betyder födelse.
 
När arierna invaderade Indien under 1500-talet f Kr var de indelade i klaner. De hade ljusare hudfärg än de folk som redan bodde i området och de försökte undvika att blanda sig med andra folk genom att inte gifta sig med icke-arier. Forskare tror att det var så som systemet med olika kaster kom att utvecklas. Bland arierna uppstod fyra varna: präster (brahmaner), krigare (kshatriya), hantverkare (vaishya) samt tjänare och arbetare (shudra).
 
Dessa fyra kaster har funnits sedan 1000-talet f Kr och uppdelningen i fyra klasser eller stånd är välkänd från många andra indoeuropeiska kulturer (till exempel i Sverige). Speciellt för Indien är dock att de fyra varna kom att uppfattas som olika i fråga om rituell renhet (se Religion). Enligt läran om karma och reinkarnation föds man in i en varna beroende på sina gärningar i tidigare liv.
 
”Guds barn”
Inom varje varna finns flera jati, eller underkaster, vilka ofta är förknippade med ett yrke eller ett geografiskt område. De flera tusen jati är viktigast i dagens kastsystem, medan varna mest har teoretisk betydelse. Olika jati inom samma varna kan ha invecklade regler för vilka andra jati de kan gifta sig eller äta med.
 
Människor utanför varnasystemet kallas chandala eller harijaner. Det sistnämnda uttrycket myntades av Mahatma Gandhi och betyder ”guds barn”. Den officiella beteckningen på dem är ”scheduled castes”. I dagligt tal föredrar de själva att kalla sig daliter, ”de förtryckta”. De har ingen varna, endast jati, och betraktas traditionellt som oberörbara av högkastiga hinduer, det vill säga hinduer som tillhör en varna. Daliterna tillhör flera olika jati, som sinsemellan kan praktisera oberörbarhet. Däremot är daliterna inte kastlösa. Bara vissa grova brottslingar, som uteslutits ur sin jati, samt utlänningar är kastlösa i ordets egentliga bemärkelse. En individ kan aldrig byta varna eller jati men en hel jati kan inom loppet av några generationer ändra status.
 
Numera är det i lag förbjudet att diskriminera någon på grund av kasttillhörighet. Det hindrar dock inte att till exempel daliter behandlas illa. Staten praktiserar positiv särbehandling, det vill säga man kvoterar platser för daliter till bland annat högre utbildning och statliga befattningar, vilket ibland lett till protester. När man väljer politiska kandidater tar man ofta hänsyn till lokalt viktiga kaster, däribland även daliterna. Kvoteringen är dock inte bara av godo, då den också bidrar till att befästa kastsystemet.
 
”Nationell plåga”
Indiens högsta domstol har kallat kastväsendet för en “nationell plåga” och regeringen föreslog 2006, som ett led i en strävan att på sikt avskaffa systemet, att högkastiga som gifter sig med lågkastiga skulle få ett särskilt bidrag. I den stora folkräkningen 2010–2011 beslutade regeringen, trots omfattande kritik, att för första gången sedan 1931 ta med information om invånarnas kasttillhörighet under förevändningen att därigenom lättare kunna vidta förbättringar för de lågkastiga.
 
Källa: Landguiden

Utforska liknande

Blogginlägg