Trots de stora framstegen i alla aspekter av det sociala och ekonomiska livet i Jordanien, finns det fortfarande några som hävdar att medelklassen är på väg att försvinna. Detta påstående kan ge medvind för dem som önskar mer socialt engagemang och en politisk vänster touch.

Detta är dock helt felaktigt. Faktum är, som kan bevisas, att en gång i tiden var cirka 90 procent av den jordanska befolkningen fattig och levde dåligt, man åt bröd och te för en typisk frukost och kokt krossat vete till middag. Folket var fattigt.

Nu har de flesta av dem har stigit till samma nivå som medelklassen, med sina två kategorier, högre medelklass och lägre medelklass.

Ovanstående påstående grundar sig på det faktum att levnadsstandarden har ökat kraftigt år efter år, vilket framgår av den volym av privat konsumtionen som visas av nationalräkenskaperna som utfärdas regelbundet av Statistiska institutionen och den enorma tillväxten av importen.

Ja, visst finns det fortfarande fattigdomen i vårt land, precis som i alla andra länder, inklusive avancerade och rika länder.

Att den förväntade livslängden ökar till över 70 år är ett tecken på snabbt förbättrad levnadsstandard och livskvalitet.

Om det är sant att fattigdomen ökar, enligt vissa politiska bedömare, hur kommer det sig då att vi hittar TV-apparater i 98,2 procent av jordanska hem, kylskåp i 97,1 procent, tvättmaskiner i 97 procent, mobiltelefoner i 84 procent, antenner och mottagare i 76,3 procent, fasta telefoner i 36,5 procent av bostäder, privata bilar i 37,1 procent av familjer och datorer i 32,2 procent av hushåll?

Och detta är 2006 års siffror. De nuvarande siffrorna måste vara mycket högre.

Sådana solida fakta som styrkts av en publicerad undersökning utförd av Statistiska institutionen tyder inte på att fattigdomen ökar och att levnadsstandarden sjunker.

Tvärtom visar bevisen att medelklassen är blomstrande och att en relativt anständig livsstil är normen.

Den falska slogan om att fattigdomen breder är ett politiskt verktyg som skapar ett positivt intryck. De som gör anspråk på detta ser ut som om de är parti som är för de svagare i samhället. Man vill gärna skapa oro där man själv framstår som hjälte.

Parollen tjänar till att misskreditera regeringen, eftersom man på så sätt tycker sig visa på fel i socialpolitiken och misslyckande i att göra vad som krävs för att omfördela nationalinkomsten rättvist och sprida frukterna av den ekonomiska tillväxten på ett rättvist sätt.

Denna slogan är oftast kopplat till påståenden som: de rika blir rikare och de fattiga blir fattigare.

Initiativtagarna till dessa falska påståenden har hittills misslyckats med att komma med några konkreta bevis för sina påståenden.

I en annan relaterad indikator, visade det sig att de fattigaste 10 procent av de jordanska familjer får en tredjedel av den totala medelinkomsten för alla familjer, medan de rikare 10 procent av familjer får tre gånger den genomsnittliga, vilket lämnar en oundviklig och obestridlig skillnad, men jämfört med andra länder, är denna skillnad inte stor – tvärt om ser det verkligen bra ut i jämförelse.

De flesta jordanska familjer (80 procent) ligger runt mitten av inkomstskalan, vilket bevisar att majoriteten av jordanska familjer ligger inom den övre och lägre medelklass.

Det verkar alltid sympatiskt för kommentatorer och opposition att ses som att den sida som kämpar för den svagare delen av samhället, men politik på området för social ekonomi, som syftar till social rättvisa, bör baseras på fakta och siffror, inte på slumpartade personliga och partiella intryck.