En bild på ett hotell sett från vattnet i Sharm el Sheikh

Oman

Naturtillgångar och energi i Oman


Oman skiljer sig på många sätt från de andra oljeländerna vid Persiska viken. Olja började utvinnas först 1967 vilket är senare än i de övriga länderna. Omans oljefält är dessutom mindre och mer utspridda. Det gör dem mindre produktiva, och utvinningen är därför dyrare än i grannländerna. Oman använder avancerad modern teknik för att utvinna så mycket olja som möjligt ur sina reserver. Landet är inte medlem i de oljeproducerande ländernas organisation OPEC och är därför inte formellt bundna till några oljekvoter. En stor del av den omanska oljan säljs till Japan och Sydkorea. Priset per fat är lägre än i många andra delar av världen, men det är flera gånger högre än i grannländerna.

Oljefälten har koncentrerats till området sydväst om Muskat samt till provinsen Dhofar i söder. Oljeproduktionen sköts främst av bolaget PDO (Petrolium Development Oman), som är majoritetsägt av den omanska staten. Oljebolaget Shell innehar drygt en tredjedel av PDOs aktier.

Naturgas är en viktig del i Omans stävan att minska oljeberoendet. Gasen går på export, men används även inom landet för att driva energislukande industri. Oman deltar i flera stora projekt för att dra gasledningar genom regionen.

Landets övriga mineraltillgångar är också relativt stora. Det finns koppar, kol, krom, guld, salt, marmor, gips och kalksten i landets berggrund.

Utforska liknande

Blogginlägg